Botten var nådd.

Precis som rubriken lyder så har mitt liv varit ner på botten. Det är ytterst oklart när botten är nådd, av mina egna analyser att döma så vet man först i efterhand att: shit. Jag var verkligen på botten och skrapade då. 

Jag vet nu att min botten nåddes nyss. Men nu känns det som om någon kastat i ett fiskedrag och fått bottennapp (i detta fall: jag). Personen i fråga har vevat en kort stund så upp till ytan är det en bit men botten är lämnad. 

I ärlighetens namn är jag inte i toppskick just nu. Men som sagt; det har varit värre 😊. 
Jag ska fortsätta fokusera på saker som gör mig glad i det långa loppet. Inte kortsiktiga lösningar. Om några veckor är jag säkert i bättre form. 

/Lisa

Om mig

Småbarnsmorsan
Lisa heter jag. Jag är mamma till Hampus, 4 år och Tuva, nyfödd. Jag bor i Värmland med min man och kidsen. Snart fyller jag 27 år och är egentligen ganska lycklig. Lider av panikångest och en skvätt vanlig ångest.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv