Gråhårig vid 27? En dag med storsonen.
Hej!
Jag sitter här och klurar på vad jag ska skriva om på min blogg. Alla bloggar jag följer har ett tema. Typ, träning, vikt, barn, familj, inredning osv. Min blogg handlar ju lite om allt. Jag gillar att dela med mig av allt, ofiltrerad och från dag till dag bara vara mig själv.
Efter mycket funderande kom jag fram till att äh. Jag skriver det som är aktuellt i mitt liv just nu. Dag för dag helt enkelt. Jag tänker typ: Dagbok i bloggformat. Vad tror ni om det? Kommentera gärna vaad du skulle vilja läsa.
Så. Idag har varit en vanlig dag i en tvåbarnsmammas liv. Upp tidigt som attan med båda barnen och maken. Jag och Hampus (stora killen) skulle iväg på avslutning av öppna förskolan. Herregud vad tid det ska ta att klä på ett barn kläder, få i hen frukost, få hen att inse att hen måste kissa innan vi åker och sen tillslut bära ut hen till bilen pga hens trötta ben. Hahha. Ja, everyday rutin. Jag började vid 8, var klar 10.30.
Imorgon är det vanlig förskola igen och jag hoppas att det går snabbare att få iväg ongen då. Jag kan locka med att Hampus grupp ska till skogen imorgon och att han ska bära sin egen matsäck. Det brukar gå.
Men anyway. Avslutningen var super! Vi mötte upp Hampus bästa kompis, vars mamma råkar vara en av mina bästa vänner, och herregud vad grabbarna lekte! Det är så kul att se deras glädje när de möts. Ögonen glittrar verkligen <3
Efter ett tag kom brandkårenss beredskapsbil och delade ut glassar till alla barn. MYS!
Vi åt glassarna snabbt för att sedan vandra en bit bort till alla djur som finns där i var (Lunedet). Vi såg får, höns, grisar osv. Men det roligaste var enligt grabbarna nyckelpigan och ödlan som vi hittade. Killarna ville ta med djuren hem, mammorna var inte lika förtjusta... Hehe..
Jag börjar förstå det där med att föräldrar blir gråhåriga snabbare än andra. Det känns på riktigt som om det säger KNAAAASTERRRR i hårbotten varje gång Hampus eller Tuva tär på tålamodet. Efter varje knaster i hårbotten letar jag gråa hår, för visst måste denna frustration ha sotat mina hårstrån?
Tur att jag kontinueligt går och färgar håret hos bästa frisören i stan så alla eventuella knaster döljs. Egentligen är grått hår väldigt vackert, men kanske inte redan? 27 år i oktober och gråhårig? Njae.
Imorgon kommer det TVÅ inlägg på bloggen så håll i er! :D
KRAM
